Picture
Monica Dominique och New Places Orchestra på Fasching. Monica själv vid flygeln, brorsan Palle Danielsson vid kontrabasen, Max Schultz gitarr, Bengt Stark trummor & Paulo Murga slagverk. Trumpeterna fr v Birgit Kjuus, Bo Strandberg, Dan Johansson & Ann Sofi Söderqvist. Tromboner fr v Christine Carlsson, Karin Hammar, Lisa Bodelius & Björn Hängsel. Saxar fr v Karl-Martin Almqvist, Amanda Sedgwick, kapellmästaren Håkan Broström, Robert Nordmark & Alberto Pinton.
Allt fler talangfulla och hängivna kvinnor tar plats bland de instrumentala gentlemännen i den svenska jazzhierarkin. Vi talar inte enbart om vokalister. För många av dessa allt mer framåtsträvande kvinnfolk utgör Monica Dominique sedan länge en oförliknelig förebild. Detta i kraft av hennes troligen medfödda förmåga att gestalta synkoperad musik, oavsett hon sitter vid pianot eller orgeln, med notpennan i handen som kompositör eller arrangör, från duo till storband. Monicas omfattande cv innefattar även sceniska framgångar på såväl tilja som tv, förutom vokala succéer i legendariska sångsextetten Gals and Pals.

Låt oss heller inte glömma det unika samarbetet med maken Carl-Axel sedan mer än femtio (!) år, där de båda samsas med sina tjugo fingrar om en och samma pianoklaviatur. Till och med när den ena springer runt den andre för att byta från diskant till bas sker det utan mankemang.

Att Monica oförklarligt nog hunnit avverka sitt eget 75-årskalas innebär inte på något sätt att hon slagit av på takten. När vi språkas vid har hon precis kommit hem från en spelning med sin egen orgeltrio DLB, där Rigmor Bådal spelar bas och Justina Lakin trummor. Trions färska cd "Girl Talk" är mycket rosad. En fem spelningar lång norrlandsturné med mästerlige kontrabasisten och lillebror Palle Danielsson nu i höst ser hon väldigt mycket fram mot. Musik från deras gemensamma och utsökta cd "Togetherness" står på programmet.

Vilket inte hindrar att Monica hinner sticka emellan med att konsertera tillsammans med St Thomas-orkestern i Vällingby i början av oktober, då hon svarar för pianostämman i George Gershwins "Rapsody in Blue."

Att medverka i välgörenhetkonserter utgör en viktig del i hennes och maken Carl-Axels ständigt pågående musikaliska universum. En insats för Radiohjälpens räddningsaktion "För världens barn" ingår därmed också i den aktuella agendan.

Att växelverka, blanda genrer, aktivera nya projekt, ingå i gemenskap mellan proffs och amatörer, framträda kammarmusikaliskt  eller med full besättning; se där några av den sorts aktiviteter som ger Monica Dominique den energi hon ständigt lyckas uppbåda.

Oerhört glad blev hon när Monica Zetterlund-sällskapet tillkännagav att hon tillsammans med lilbrorsan Palle Danielsson får motta 2015 års stipendium till Monica Zetterlunds minne. Det sker vid en konsert på Stockholms Konserthus söndagen den 27 september och Monica Dominique formligen sprudlar av glädje när hon beskriver sina känslor inför stipendiet.

- Vi jobbade ju väldigt mycket tillsammans och upplevde en stark närhet och vänskap. Monica Zetterlund var i mångt och mycket en förebild för mig, inte minst därför att hon vågade göra många olika saker, ständigt med oförminskad inlevelse och kärlek. I den traditionen vill jag fortsätta att verka.

Som ett högst påtagligt exempel på Monica Dominiques starka inlevelse och kärlek till den jazzmusik hon ständigt återkommer till publicerar vi här en artikel som vi producerade i OJ för ett par år sedan.

DOMNERUS.SE - Din Jazzportal på nätet - vi hoppas att du gillar det vi gör.

Och vi lovar, det kommer mera!

Picture
Massor av fokuserad energi. Det är Monica Dominique det!
Ett säkert tecken på musikalisk kvalitet är tidlöshet.
När Monica Dominiques två storbandssviter - Inside The Rainbow & Swedish Love In The Southern Bronx - framförs av Håkan Broströms eminenta New Places Orchestra kan man lätt få förnimmelsen att partituret lämnat Monicas skrivstuga alldeles nyligen.
Sanningen är att hon skrev de två ypperliga sviterna för  drygt 25 år sedan!


All den ljuvliga klangrikedom och lustfyllda rytmiska intensitet som Monica Dominique förmår trolla fram med sin notpenna bär en otvetydig känsla av här och nu. Fräcka klangmodulationer och tvära rytmiska omgrupperingar; allt andas homogenitet och en självklar dynamik. 
För interpretationen svarar Håkan Broströms New Places Orchestra. Ett stjärnspäckat och vid detta tillfälle extra kvinnoberikat storband som tolkar Monica Dominiques notkonst med briljans.
Man skulle nästan kunna tro att orkesterns medlemmar inte vågar något annat, när de anförs och ledsagas på ett så intensivt vis av upphovskvinnan själv. Sittandes, ståendes, hoppandes vid flygeln är Monica Dominique ett under av livsbejakande energi och fokuserad musikalitet.
Ömsom brer hon ut sammanflätande ackord på klaviaturen, för att strax därpå med obetalbart kroppsspråk ange såväl färdriktning som tempo.
Detta är en glädje att bevittna tillsammans med en stor och entusiastisk publik. Att Monica Dominique, trots sina 75 oförklarliga år dessutom är en snygg brud, tja det är väl något som vi mansgrisar i publiken kan ta som en extra bonus.

Picture
Håkan Broström med ett sound i sopranen som ger gåshud. Och bandet New Places - wow!
Håkan Broströms New Places Orchestra har under senare år berikat jazzsverige med en rad kreativa projekt. Förutom Monica Dominique har även Cecilia Persson och Anna Lena Laurin framträtt med egna kompositioner tillsammans med denna ständigt alerta ensemble.
Med sin hetlevrade altsax, alternativt ljuvliga sound i sopransaxen inspirerar Håkan Broström sina spelkamrater till stordåd.
Faschingkvällen med Monica Dominiques musik kom att framstå som något av en damernas afton. När Karin Hammar kliver fram med sin trombon vet vi att det vankas ett eller flera formfulländade korus, oavsett det handlar om ren funk eller mer utflippad dragbasun.
Karin hör till den kvinnliga floran av svenska jazzmusiker som med tyngd och allvar har sett till att vi alltmer kan betrakta improvisationsmusik på ett könsneutralt sätt. Något vi ska vara extra tacksamma för.

Picture
Karin Hammar - med en given plats bland de främsta.
När Karin Hammars solida auktoritet har bekräftats är det en sann glädje att få höra hur Lisa Bodelius på ett så självklart vis representerar den yngre generationen av trombonspelare. Ett solo av Lisa är alltid lika med en vitamininjektion, eftersom hon så uppenbart tycker det är roligt att få bjuda på egensinniga improvisationer, alltid med fin balans och utmärkt tajming. 
Picture
Vitamininjektionen Lisa Bodelius.
Bland våra kvinnliga instrumentalister är Ann Sofi Söderqvist en självklar centralgestalt. Vilket hon för övrigt varit de senaste 25 åren! Nu senast genom att hon med sådan framgång leder sin egen strålande storbandskombo ASJO, vars nyliga debut-cd Point Of View är en raffinerad och originell skapelse.
Soffis underbart varma och inlevelserika flygelhornsolo i Rainbowsviten var en av kvällens absoluta höjdpunkter.
Picture
Soffi Söderqvist - en kvinnlig centralgestalt i svensk jazz.
Bland kvinnliga svenska rörblåsare intar Amanda Sedgwick en särställning. Hon är jazzmusiker i djupet av sin själ och vårdar med självklar integritet ett musikaliskt arv; det finns liksom ingen tveksamhet. Den respekt som detta förhållningssätt framkallar går hand i hand med den glädje hon sprider med sina ofta mycket lyriska improvisationer.
Det varma soundet i såväl altsax som sopransax är en självklar utgångspunkt i hennes skapande.

Picture
Med varmt sound i altsaxen - Amanda Sedgwick
Picture
Två syskon besjälade med fantastisk musik; Monica Dominique & Palle Danielsson.
Kvällen med Monica Dominique och den fantastiskt fina musik hon skrev i mitten av 1980-talet kryddades med fyra underbara standardmelodier från Monicas senaste skivsläpp. Duosessionen med lillebror Palle Danielsson vid kontrabasen på skivan Togetherness hör till förra årets utropstecken.
Den intimitet och förståelse för varandras musikaliska känslor som de två syskonen förmår utveckla når stundtals magiska höjder. Behandlingen av ett klassiskt stycke som Claire de Lune är så befriande personligt tolkat att man bara kan le och njuta. När så storasyster tar sig an Bill Evans ballad You Must Believe In Spring svarar lillebror med ett basunderstöd som bär mästarens signum.

Sammantaget - en afton på Fasching att minnas länge.

Text: Leif Domnérus
Foto: Nilla Domnérus

 


Comments

14/09/2017 13:45

This is usually a area primarily at risk from mud and additionally damage -- relates to your ex inside footwear, which can be regularly dull and also whet, specifically for the period of icy weather so they might deliver those to get a for an extended time!

Reply



Leave a Reply

    OM SIDAN

    Här publicerar vi favoriter som vi gärna vill lyfta fram. Hoppas att det även är dina favoriter!