Picture
Ewan & Hannah Svensson presenterar nya skivan Two Generations - FOR YOU - under Stockholms Jazzfestival 2015.
För både Ewan och Hannah, far och dotter Svensson, var det faktiskt framför teveapparaten som ett jazzmusikaliskt avgörande inträffade. Pappa Ewan råkade se ett program med gitarrmaestron Barney Kessel i slutet av 1960-talet. Tidigare hade han tagit intryck av rocklegender som Jimi Hendrix och Peter Green. För att försörja sig ägnade han, som han själv uttrycker det, några hundår som dansbandsgitarrist.  Men efter intryck från inte minst Barney Kessel kände Ewan att det fick vara  nog med enahanda ackordsupprepningar och statisk rytmik. Dansbandstiden var över och nu var målet att utveckla en rikare harmonik med egna soloutflykter och friska synkoper.
Även för dotter Hannah var det via teven som omvändelsen inträffade. En dokumentär om den alltför tidigt bortgångna sångerskan Eva Cassidy fick poletten att trilla ner. Från enträgna piano- och gitarrstudier sedan tidig ålder insåg Hannah som 17-åring att sång var hennes rätta idiom.


Ewan rusade till skivbutiken och köpte gitarrförebilden Kessels senaste LP, Reflections in Rome. Efter en första genomlyssning plankade han alla låtarna rakt av. Åren som kringkuskande dansbandsmusiker hade absolut inte varit förgäves, instrumentkontrollen fanns där, det tillstår han gärna.
- Men att få spela som jag själv ville, det var ju det som var grejen!
Ewan myser vid minnet och konstaterar att från den stunden var jazzmusik hans självklara uttryck.

Hannah gjorde som pappa, det vill säga hon tog också snabbaste vägen till skivbutiken och köpte all den musik som hennes nyupptänkta mentor  Eva Cassidy hann med att ge ut, innan cancern tog henne vid blott 33 års ålder.
- Jag kände direkt en klar skillnad mellan att uttrycka mig instrumentalt och med min egen röst, strålar Hannah. Jag hade lätt för att sjunga och det gav mig så mycket mer!
Entusiastisk och med en obrutet positiv attityd redovisar Hannah den kick hon fick för litet drygt tio år sedan, när Eva Cassidy tonade fram i teverutan.

Att börja frilansa som jazzmusiker i vuxen ålder ger inte självklart en tillräcklig lön. Ewan satsade för säkerhets skull på pedagogutbildning vid Musikhögskolan i Malmö. Han examinerades 1981, både som ordinarie musiklärare men även som improvisationspedagog. Därmed blev han bland de första pedagogerna i landet att undervisa i jazzimprovisation.
Parallellt med ett kontinuerligt framträdande i jazzsammanhang och komponerande av egen ganska omfattande jazzrepertoar har Ewan uppehållit lärartjänsten för gymnasieelever i hela tre decennier i hemstaden Falkenberg. Och det med sådan framgång att han erhållit medalj från Kungliga Musikaliska Akademien, utdelad av självaste kungen.
- Han verkade vara en trevlig prick som uppskattar bra musik. Vad gäller alla åren som musiklärare vågar jag nog påstå att det sällan eller aldrig har varit betungande. Däremot inspirerande, när man möter elever med begåvning och intresse att utveckla sig musikaliskt.

Som de två själsfränder de är har även dotter Hannah  utbildat sig till musikpedagog. Naturligt nog studerade Hannah till sångpedagog, för hennes del vid Musikhögskolan i Göteborg. Men allt eftersom de vokala uppdragen blivit fler har lärartimmarna minskat.
- Visst är det ett slags lyxproblem att behöva dra ner på pedagogiken, men att sjunga inför publik är ju avgjort mer stimulerande, medan lärartjänsten alltmer hamnat i skymundan.
- Men förstås, tillägger Hannah, lyssnar jag väldigt mycket på vokalartister eftersom jag upplever att det hjälper mig i min egen utveckling som sångerska. Eva Cassidys fantastiska tolkning av God Bless The Child fick mig till exempel att gå vidare och kolla hur sådana storheter som Billie Holliday, Ella Fitzgerald och Peggy Lee har tolkat samma melodi. Och med den fantastiska danska sångerskan Sinne Eeg har jag pratat om detta med tolkningar, vilket har givit mig mycket.
- Sedan älskar jag att lyssna på nya sångförmågor, nu senast hörde jag i Köpenhamn en svart amerikan som sjöng helt underbart, ungefär som en jazzig Stevie Wonder. Hans namn är Kenny Washington. Kolla in honom!

Med den självklara intressegemenskap som Ewan och Hannah visar känns det helt naturligt att de skulle komma att göra musik tillsammans. Hannah debuterade offentligt 2006 och året därpå ansåg Ewan att dottern var mogen att ingå i hans egen grupp.
Mottagandet var strålande och under de tre kommande åren gav Ewan Svenssons trio tillsammans med Hannah som vokalist inte mindre än ett 80-tal konserter varje år i kyrkor runt i Småland och södra Sverige. Ett svårslaget rekord.
Det intensiva samarbetet mellan far och dotter ledde vidare till tankar på att våga sig på framträdanden med enbart gitarr och sång. Så naket och utlämnande som möjligt, allt i syfte att tillsammans komma ännu en bit längre in i den gemensamma musikaliska skapelseprocessen.

Sommaren 2012 var det dags, för säkerhets skull i ett synnerligen prestigefullt sammanhang, nämligen den internationella Jazzfestivalen i Ystad.
- Jag minns, säger Hannah med skräckblandad förtjusning i rösten, hur vi båda ställde oss frågan om det verkligen skulle hålla och vilken respons vi skulle få.
Det visade sig att reaktionerna var synnerligen positiva, vilket förstås gav mersmak. Så pass att de bestämde sig för att släppa en duoskiva redan samma år. Two Generations framstod som det självklara artistnamnet och skivan som kom 2012 fick titeln Some Favorite Things. Ett mästerligt och sublimt musikaliskt samspel med en skön blandning av evergreens och Ewan Svenssons profilerade originalkompositioner.

Picture
Far & dotter, Att lyssna in varje skiftning och nyans är en grundförutsättning för det levande samspelet.
Nu är det 2015 och far och dotter släpper ännu en duoskiva med fascinerande interaktion, som ger besked om ytterligare förtätning och organisk gestaltning av det musikaliska materialet.
I samband med Stockholm Jazz Festival ger Ewan och Hannah Svensson en bejublad releasespelning i den klubbliknande lobbyn på stockholmshotellet Birger Jarl. Den fulltaliga publiken är med från första början och får uppleva hur dynamiken i samspelet genererar en oavbrutet fascinerande lyssning.
Two Generations är det självklara epitetet som de båda använder och titeln på skivan - For You - är skriven av Hannah Svensson. Jodå, hon har förstås traskat i pappas fotspår även när det gäller att komponera egen musik. 
Det är en underbar känsla att förnimma den uppenbara musikaliska telepati som de båda har utvecklat. Tajt, svängigt, egensinnigt. En oavbruten njutning att lyssna till. Dessutom djärvt att våga, eftersom avsaknad av såväl trummor som bas kräver av de båda artisterna att de själva ser till att hålla grytan kokande.
De lyckas förträffligt med sin uppgift; de är uppenbart två själsfränder som älskar att göra storslagen musik tillsammans.

TEXT & FOTO: LEIF DOMNÉRUS
 
Picture
Two Generations - två cd-skivor. For You släpptes i samband med Stockholm Jazz Festival 2015, medan Some Favorite Things kom 2012. Båda går att höras på Spotify och kan köpas via esm-prod.com
Här kan du lyssna till Ewan & Hannah Svensson. Ett spår från den nya skivan: Some other time.
Mycket nöje!
 


Comments




Leave a Reply